FÖREBYGG OHÄLSA GENOM hULLBEDÖMNING
5, 6, eller 7 på skalan?
Precis som de dagliga visiteringarna av din häst är det lika viktigt att regelbundet göra hullbedömningar. Att kunna känna och se om din häst har minskat eller ökat i vikt innan det gått för långt åt något håll gör att du snabbt kan sätta in åtgärder. Har det gått för långt är vägen tillbaka mycket svårare och tar längre tid. Hästen på bilden kan ge intryck av att vara välmående, blank och välmusklad, medan ett tränat öga ser en häst med överhull och i riskzoon för EMS.
Det kan vara svårt att bedöma hullet på en häst, vi upplever att man många gånger har "vant" sig vid hästens utseende, speciellt på de överviktiga hästarna. Hullet ser också olika ut beroende på vilken ras det är, ett fullblod har till viss del synliga revben medan ett kallblod inte bör ha det. Det viktigaste med att göra en regelbunden hullbedömning är att du får kontroll över vikten, så att den inte hamnar i en riskzoon för att dra på sig sjukdomar och inflammationer i kroppen. Ta gärna hjälp av andra för att göra en bedömning av din häst om du är osäker på hur man gör och vad man ska känna efter.
HENNEKES BEDÖMNINGSSKALA
Hennekes bedömningsskala (BCS) är en av de vanligaste bedömningsskalor man använder när man ska bedöma fettansättningen hos häst. Bedömningen går till så att man känner med lätta tryck över de områden på hästkroppen. Varje område poängsätts var för sig och ett snitt räknas ut. Ett snitt på 5-6 är optimalt. Poängsystemet är mellan 1-9 och SLU har gjort en översättning av vad de olika poängen står för.
1. Extremt utmärglad
Ryggkotor, revben, svansrot och höftben kraftigt utstickande, skelettstrukturen kring manke, bogblad och hals klart synliga samt inget fettlager.
2. Mycket mager
Ryggkotor, revben, svansrot och höftben utstickande, skelettstrukturen kring manke, skuldror och hals svagt synliga.
3. Mager
Revben och ryggrad synliga, svansroten utstickande men individuella ryggkotor är inte synliga, höftknölen rundad men klart synlig, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals markerade.
4. Slank
Lätt åsformad rygg, revbenen svagt skönjbara, lite fett runt svansroten, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals inte tunna.
5. Måttlig
Jämn längs ryggen, revbenen inte synliga men lätta att känna, fettet runt svansroten börjar kännas ”svampigt”, skuldror och hals övergår mjukt till kroppen.
6. Måttligt fet
Kan ha en liten ränna längs ryggen, svampigt fett över revbenen, mjukt fett runt svansen, börjar tydligt ansätta fett längs manken, bakom skulderbladen och längs halsen.
7. Fet
Kan ha en ränna längs ryggen, går att känna individuella revben men också fett mellan dem, mjukt fett runt svansroten, fettansättning runt manke, skuldror och längs halsen.
8. Mycket fet
Ränna längs ryggen, svårt att känna revbenen, väldigt mjukt fett runt svansroten, tjockt fettlager runt manke, skuldror, ”förtjockad” hals, fettansättning på insidan av benen.
9. Extremt fet
Tydlig ränna längs ryggen, varierande tjockt fettlager över revbenen, ”bulligt” fettlager runt svansrot, manke, skuldror och längs halsen. Insidan av bakbenen kan ”skava”.
.
Från hästsverige.se. Modifierad av Anna Jansson, SLU efter Henneke med flera (1983) Equine Vet J. (1983) 15, 371-372 och NRC (1989).
GÖR EN HULLBEDÖMNING
På bilden ser du 9 specifika områden som du kan känna igenom för att bedöma hur mycket fett som finns på de olika områdena. De rödmarkerade områdena är varningsmarkering för överhull, med risk för att hästen utvecklar metaboliska problem som tex EMS.
1. Högst upp i nacken börjar ett nackligament som ligger längs med halsen. Känn efter det, inga muskler finns ovanför detta ligament, är det en utfyllnad är det fett, en s.k "fettnacke" som indikerar EMS och Insulinresistens/IR.
2. Övergången mellan hals och bog ska vara tydlig markerat, känns det som ett "lager" så har hästen fett i det området.
3. Bakom bogbladet ligger som en "kudde" - bedöm storleken på den.
4. Handen ska skålas lätt över ryggen, blir handen platt är hästen för fet. Om handen skålas för brant kan hästen vara för mager. Över ländryggen kan det samlas en fettkudde om hästen har överhull.
5. Man ska kunna känna revbenen (beroende på ras) Tryck in fingrarna försiktigt över och mellan revbenen, om det känns som dina knogar är hästen för tunn, om du behöver trycka hårt för att känna revbenen är hästen åt det fetare hållet.
6. Se på hästen bakifrån, korset ska vara rundat, ej hjärtformat (undantag kallblodsraser). En mager häst har ett kors som sluttar kraftigt. Runt svansroten finns fettdepåer, de kan vara lite mjuka men ska inte vara framträdande.
7. Lyft på svansen och titta på låren på insidan. Om hästen har börjat lägga på sig samlar den fett här.
8. Detta område runt juver och skap kan fyllas med fett, när man trycker känns det svampigt och utfyllt.
9. Bakom armbåge kan också en fettansamling ligga på överviktiga hästar.
VAD VÄGER HÄSTEN IDAG?
Har du en stabil levnadsmiljö för hästen kan du följa ett ökat eller minskat hull under 3 månaders perioder, under det kan vara svårt att märka några skillnader i minskad eller ökad fettansamling. Vid plötslig förändrad foderstat eller miljö kan du börja märka förändring redan inom 3 veckor. Om din häst är under eller framförallt i överhull måste du följa hästen lite oftare och det kan du göra genom att mäta med ett måttband varje vecka och föra journal över resultatet.
Det finns många sätt att mäta, men det viktigaste är att du gör det på samma sätt, tex att du klipper lite i pälsen där du ska lägga måttbandet.
HÄSTENS NÄRINGSBEHOV
När man beräknar hur stort näringsbehov en häst har tar man hänsyn till
* Ras, kön, ålder
* Nuvarande vikt, metabolik och nuvarande hull
* Arbete
* Ursprung
* Temperament
Med tillägg för
* Arbete
* Dräktigt/digivande sto
* Årstid
* Utetemperatur